Case – Ungdomar, trygghet och vikten av klassisk kebabpizza

I centrala Uppsala har det skett mycket den sista tiden, och ombyggnationer har skapat nya områden. Det som tidigare skett i det dunkla har kommit ut i ljuset, och kriminella element syns tydligare än förut. I stort är detta en bra utveckling, dock betyder synligheten av mer eller mindre brottsliga beteenden att ungdomar (och vuxna) kan uppleva en minskad trygghet. Rapporten Liv och Hälsa Ung (Region Uppsala) visade att den upplevda tryggheten minskade, och som allra mest för tjejer i årskurs två på gymnasiet. Att inte bara vara trygg, utan att känna sig trygg, är en väldigt viktig del av medborgarupplevelsen – därför bestämde sig Uppsala kommun för att göra en insats för ungdomarna i kommunen.

Syfte och mål med projektet var att med hjälp av en förstudie skapa en stabil grund för den nya innovationsledaren att stå på.

Samskapande och empati

Sandra Molin är Innovationsledare på Uppsala kommun, en spännande och ny roll med två huvudfokus: ”Jag jobbar dels centralt på kommunledningskontoret med innovation. Där arbetar vi övergripande med hur vi ska kunna stärka innovationskraften i hela kommun-koncernen. Hur ökar vi kompetensen, hur vi kan sätta mål och följa upp innovationsarbetet och hur kan vi bygga strukturer som stöttar en nyskapande kultur? Vi vill att folk ska känna sig trygga med att våga testa helt nya saker, utan rädsla att ”misslyckas”. Ett exempel på det är Innovationslabbet, en plats att tillsammans med hela Uppsala arbeta behovsdrivet och utforskande kring våra mest komplexa frågor. Mitt andra huvudfokus är i rollen som Innovationsledare på enheten för trygghet, brottsförebyggande och säkerhet. Där undersöker vi hur vi kan komplettera enhetens kunskapsbaserade arbetssätt i nära samverkan med polis, ungdomsjour m.m. med bland annat designmetodik för att hitta nya sätt att öka tryggheten i Uppsala.

Christian Rick har varit tjänstedesigner sedan innan tjänstedesign var ett etablerat begrepp i Sverige och har arbetat med användarcentrerad design sen 1999. Från början hade han tänkt bli matematiker, men snubblade in på en föreläsning om människa-datorinteraktion på universitetet och valde att fortsätta på det spåret. ”Och tur var väl det, för annars hade jag inte vart där jag är idag”, säger Christian, som tidigare inte hade arbetat med ungdomar som fokusgrupp. ”För att ta reda på varför den upplevda otryggheten bland ungdomarna ökat så räcker det inte med djupintervjuer, även de djupintervjuer som Uppsala kommun själva genomfört under flera års tid var en bra startpunkt för oss. Därför ville vi pröva samskapande workshoppar”, fortsätter han.

Christian teamade upp med sin fellow Frontier, tillika Tjänstedesigner Carolina Zell. Carolina hoppade direkt in i uppstarten i projektet i januari efter sin föräldraledighet; ”det första jag ville göra är att se till att vi använder tiden vi har så optimalt vi bara kan. Budgeten var inte superstor, men det betyder inte att man inte kan få fram riktigt bra findings och ge kommunen en bra plan framåt för att öka ungdomars upplevda trygghet”, fortsätter Carolina. Carolinas bakgrund är inom varumärke och kommunikation, men fick efter en utbildning upp ögonen för användarcentrerad design och bestämde sig sen för att styra om karriären. ”Det var inte bestämt att jag skulle bli just tjänstedesigner. Först och främst arbetar jag med människor och behov och rollen jag har förändrar sig hela tiden. Det är superroligt! Det finns en styrka i att vi som är tjänstedesigners kommer från så vitt spridda bakgrunder; vi ska först och främst empatisera med målgruppen och det kan vi inte göra om vi som yrkesgrupp är homogen”.

Vad är trygghet?

Att vara tjänstedesigner innebär att ta riktiga djupdyk för att förstå människor, utmaningar och behov. Ifrågasättande, hypotesskapande, testande och idéutvecklande är en stor del av vardagen. Det första Christian och Carolina gjorde var att ställa vrida och vända på vad ”trygghet” innebär; ”Trygghet kan innebära många saker. Det finns definitioner, såklart, men med det sagt är det en högst relativ känsla som antingen infinner sig, eller så gör den inte det, och alla nivåer däremellan. Det var därför det blev viktigt för oss att definiera målbilden ännu mer; det är den upplevda tryggheten vi ska fokusera på. Detta för att den nya Innovationsledaren Sandra Molin skulle få en så bra grund som möjligt att stå på när hon sen skulle kliva in i sin nya roll.”

Vad är Tjänstedesign?

Användardriven innovation
Att genom kvalitativ research skapa förståelse för användarens behov och drivkrafter för att kunna förbättra användarupplevelsen
Hitta rätt problem att lösa

”Är jag mossig?”

Workshoppen med ungdomarna tog plats på ungdomsgården Genomfarten i Uppsala och deltagarna hittades med hjälp av ungdomsgårdens Instagramkonto. Det var viktigt för Carolina och Christian att de kunde möta ungdomarna på deras hemmaplan för att få deltagarna att känna sig så hemma som möjligt. Men rätt lokal var inte det enda som våra tjänstedesigners behövde tänka ett extra varv kring. Carolina och Christian är helt eniga – de har aldrig vart så nervösa inför en workshop som de var med ungdomarna. ”Alla smådetaljer som alltid löser sig när vi genomför workshops med vuxna – allt från VD:s till produktionslinje, blev helt plötsligt större. Framför allt minns jag att jag bytte kläder säkert tre gånger innan vi skulle träffa ungdomarna. Luvtröja var ett måste, men vilken? Ser jag mossig ut? Hur ska jag presentera mig? Ska jag sitta eller stå när de kommer in? Vi var smärtsamt medvetna om att vi hade ett enda försök till att göra ett bra första intryck”, säger Christian, och fortsätter; ”vi bestämde oss för att köpa med pizza och läsk och vi tyckte själva att vi tänkte helt rätt som tänkte på att alla skulle kunna ta en slice eller två, oavsett gluten-intoleranser, veganer som vegetarianer. Men den förstafrågan vi fick var ”var är kebabpizzan?!”. Så nu vet jag det till nästa gång: Glöm. Aldrig. Kebabpizzan.”

Carolina håller med om att nerverna stod på helspänn inför workshoppen; ”mindre barn och vuxna har jag koll på. Men ungdomar var en helt ny målgrupp för oss att arbeta med. Vad funkar, vad funkar inte? Vi var ute på djupt vatten när vi förberedde workshoppen. Vi blev rekommenderade att hålla själva workshoppen så icke-corporate som möjligt och försöka få till en mer ”snick-snackande” stämning, och med facit i hand så lyckades vi tillsammans med ungdomsjouren få till det”.

Ida Pennlöv har arbetat på kommunen i drygt 15 år, varav de två senaste åren som Samordnare på Uppsala ungdomsjour, och kan intyga att arbetet med ungdomar skiljer sig markant från att arbeta med vuxna: ”Du har inte så många chanser med ungdomar, det gäller att inte göra fel. När det kommer till förtroendet som innebär trygghet har du en chans, punkt. Det räcker med att en vuxen har gått förbi och inte reagerat för att förtroendet ska försvinna. Och det är samma sak för oss som arbetar på ungdomsjouren, vi får inte heller många chanser. Men det är en del i det vardagliga arbetet för oss som arbetar med ungdomar hela tiden; blir det fel så förklarar vi varför vi agerade på ett visst sätt – och då brukar det i de allra flesta fall lösa sig, när ungdomarna känner att de blir lyssnade på.”

Vad landade workshoppen i?

Totalt kom 11 ungdomar mellan 14-17 år till workshoppen, sju pojkar och fyra flickor. Christian och Carolina hade förberett tre delar: Snacka, skriva och kreativ övning.

Snacka
Bilder på olika situationer eller personer visades upp, till exempel bilder på ordningsvakter, vuxna män och kvinnor på stan, ungdomsgäng, mörker, ensamma människor. Ungdomarna fick fritt prata om hur de upplevde att det skapade mer eller mindre trygghet för dem.

Skriva
En individuell skriftlig övning med fyra stenciler som representerade olika målgruppsindelningar. Carolina och Christian vi var medvetna om att det kan vara svårt att vara öppen och sårbar och våga uttrycka vad som gör en otrygg som ungdom, därför flyttades fokus från deras egen person – men de kunde relatera till personen på stencilen och utgå från dem själva. De behövde inte visa eller berätta om vad de skrivit för de andra.

Kreativ övning
Deltagarna fick i uppgift att skapa en produkt som skulle öka tryggheten i centrala Uppsala. De fick tillgång till olika sorters pysselmaterial för att bygga sina produkter och fria tyglar att klippa, klistra och bygga. De behövde inte vara begränsade av att idéerna skulle vara realiserbara. Ungdomarna valde själva att jobba i grupper.

Tillsammans skapade de:

Livsstolpen: en lyktstolpe med alla slags telefonnummer du kan tänkas behöva vid otrygghet på stan
GangBomb: bomben som du kan kasta på gängen innan de hinner angripa dig
Vacuume: robotdammsugaren som håller rent på stan och städar bort skräp och klimat-ovänliga saker
Polisroboten Sonny: polisroboten som lyder under AI-lagar och inte gör mänskliga fel