Affinitetsdiagram
Ett bra sätt att strukturera och kartlägga. Om du har samlat in en stor mängd kvalitativa data som du inte vet hur du ska börja att få struktur på, så kan affinitetsdiagram vara en lämplig metod.
Affinitetsdiagram, på engelska känt som ”Affinity Diagram” eller ”Affinity Map”, används för att strukturera och gruppera en stor mängd information. Metoden är särskilt användbar för att konkretisera och få struktur på data insamlad från t.ex. djupintervjuer och observationer, så att problemställningar kan definieras och eventuella krav formuleras.
Affinitetsdiagram för detta syfte är även känt som ”KJ-metoden"; en slags tematisk analys av stor mängd kvalitativ data.
Förberedelser
- Se över formatet på den insamlade kvalitativa datan: Om det är ett inspelat material så behöver man få ned all data som ska analyseras i skrift.
- Få ned alla relevanta citat eller anteckningar på post-it lappar.
- Det som skrivs ned på post-it lappar kan vara ordagranna citat från djupintervjuer, men även förenklade anteckningar från det som sades.
- Skriv ett citat eller anteckning per lapp.
- Alla deltagare bör ha läst igenom den data som ska analyseras (t.ex. lyssnat på intervjuerna eller läst anteckningarna) innan analys-sessionen påbörjas.
Steg-för-steg
1. Organisera och gruppera
- Börja med att ta en lapp och låt den bli första lappen för en ny gruppering.
- Ta nästa lapp och ställ frågan ”Är det som står på lappen på samma ämne som den första lappen?”. Om ”ja”, sätt lapparna bredvid varandra. Om ”nej”, skapa en ny gruppering.
- Fortsätt gruppera lappar på samma sätt. Det kan även förekomma lappar som inte platsar i någon gruppering.
- Det är fritt att flytta om lapparna och justera grupperingarna under processens gång.
2. Skapa tematiska rubriker
- När alla lappar är utplacerade så är det dags att experimentera med att sätta tematiska rubriker. Här är det igen fritt att flytta om lappar och grupperingar för att kunna hitta teman som deltagarna är nöjda med. Detta görs i diskussion med alla deltagare för att kunna ha samsyn på den strukturerade informationen.
- Vid behov kan flera grupper bli subgrupper till en större ämnesgrupp.
3. Prioritering
- Om det är relevant, kan deltagarna besluta omprioriteringar för de tematiska grupperna. Diskutera vilka teman som är de mest kritiska eller viktiga och varför. Diskutera eventuella åtgärder.
- Om det är relevant kan man även markera ut relationer mellan de tematiska grupperingarna, t.ex. ömsesidigt beroende, motsägelser, orsak-verkan.
Dokumentation och nästa steg
Se till att dokumentera resultatet av sessionen, inklusive tematiska rubriker, lapparna i dess grupperingar och eventuella beslut som har fattats.
Några förslag på nästa steg:
- Formulera designutmaning(ar) utifrån insikterna i de tematiska grupperingarna
- Visualisera insikterna med andra metoder om det kan underlätta kommunikation, t.ex. genom kartläggning av användarresa.
- Planera för idégenerering för att lösa designutmaning
- Det är klokt att paketera insikterna och designutmaningarna så att man kan presentera dessa för andra intressenter för att skapa samsyn och ta gemensamma beslut.
Tips
- Vid stor mängd data, förbered individuellt:
Det tar oftast tid att få ned all data på post-it lappar! Om det passar deltagarna så kan detta förberedas individuellt innan den gemensamma grupperingssessionen. - Vid mindre mängd data eller om tid finns, förbered tillsammans:
Om man har ett inspelat material kan man lyssna på dessa tillsammans och diskutera samtidigt som man skriver ned citat/anteckningar på lappar. Detta skapar gemensam förståelse för den nedskrivna datan. - Sätt bra rubriker:
En bra tematisk rubrik ska tydligt representera innehållet i grupperingen och helst förklara eller ge insyn på ämnet i grupperingen. - Tidsåtgång:
Hur lång tid det tar att använda metoden beror framförallt på hur mycket data som ska analyseras och antal deltagare. Vid mycket data kan metoden vara tidskrävande.
