Utvecklingen av generativ AI det senaste året har varit explosionsartad och AI-modeller har lyckats producera mer och mer människolikt material. Frågan som har ställts i åratal; ”Kommer AI att ersätta oss?”, materialiserades till ett reellt hot mot manusförfattarna i våras. Knäckfrågan i förhandlingarna har dock inte cirkulerat kring AI:s ”vara eller icke vara” utan om transparens om AI-producerat material och en eventuell reglering om vem som får använda AI vid författandet av manus.
WGA har accepterat faktumet att AI inte kommer att försvinna och att manusförfattare kommer att använda teknologin framöver. I stället för att försöka förbjuda användandet av AI i branschen, har WGA fokuserat på att jämna ut spelplanen för användandet av AI, där den starka parten inte ska kunna utnyttja legala gråzoner för att skära bort vinsten för författare som har bidragit till verket. “We didn’t protect ourselves against the technology, we protected ourselves against the humans on the other side of the table who are trying to screw us every day,” som Adam Conover, medlem i WGAs förhandlingsgrupp, kärnfullt uttryckte det i en intervju med The Guardian.
Den juridiska aspekten
AI-genererat material har typiskt sett inget upphovsrättsligt skydd, vilket innebär att vem som helst har lov att kopiera materialet och göra vad de vill med det. För att AI-genererat material ska kvalificeras för upphovsrättsligt skydd krävs det att en människa bearbetar materialet och gör det ”mänskligt” och lägger sin egen kreativa prägel på materialet. Vad som krävs för att ett material ska vara bearbetat nog för att inte längre räknas som AI-genererat är subjektivt, och den juridiska gränsdragningen är inte helt klarlagd ännu. Det är därför svårt att förutse vad som faller innanför eller utanför skyddet. Risken är alltså att skyddet, och därmed rätten till den vinst som materialet genererar, späs ut.
Ur ett kommersiellt perspektiv har AI-genererat material ett lågt värde för medieproducenterna, eftersom det inte finns något skydd mot att en konkurrent kopierar och exploaterar materialet. Exempelvis, om filmen Frost hade varit AI-genererad och därmed inte varit skyddad av upphovsrätt, hade Disney inte haft ensamrätt till karaktären Elsa, och hade därför förlorat miljoner i intäkter från försäljning av bland annat Elsa-dockor och Elsa-kostymer. Men om nu AI-genererat material i sig inte är attraktivt för medieproducenter, hur kommer det sig då att WGA strejkade i nästan 150 dagar om bland annat frågor om AI-genererat material? Varför kände manusförfattarna att deras framtid var hotad, om medieföretagen behöver deras bearbetning av AI-genererat material för att skapa värde?
Problematiken med AI i Hollywood
Farhågorna för WGA har varit att medieproducenterna ska utnyttja den juridiska osäkerheten kring bearbetat AI-genererat material för att kunna skära ned budgeten för manusförfattare, och ge dessa mindre och sämre avlönade uppdrag. Exempelvis skulle medieproducenterna kunna generera ett helt filmmanus med AI, och sedan ge manusförfattaren ett uppdrag att bearbeta materialet tillräckligt för att kvalificera materialet för upphovsrättsligt skydd. I så fall skulle medieproducenterna inte behöva betala lika mycket som om de hade givit uppdrag åt författaren att skriva ett manus från grunden, eftersom manusförfattaren ”bara” har gjort bearbetningarna.
En liknande problematik skulle kunna uppstå om en manusförfattare använder sig av generativ AI för att optimera sitt arbete. Medieproducenterna skulle i sådana fall kunna argumentera att de endast ska betala för de delar som författaren själv har skrivit, eftersom delar av verket är producerat av AI och därmed riskerar att stå utan skydd. Avtalet som har slutits mellan WGA och AMPTP har fokuserat på människorna bakom implementeringen av AI, i stället för AI i sig. Avtalet innebär att medieproducenterna måste vara transparenta kring huruvida material som de ber författare att bearbeta är AI-genererat eller inte, och att författare ska kunna använda AI i sitt arbete utan att omfattningen av uppdragen ändras.
Varför är en strejk i Hollywood intressant för svenska aktörer?
Till att börja med är juridiska frågeställningar ofta av intresse för resten av världen, inklusive Sverige, på grund av det faktum som bäst summeras av citatet ”when the U.S. sneezes, the world catches a cold”. Vad som händer i USA påverkar resten av världen, och frågor som blir aktuella i USA blir även aktuella på andra platser. WGA-strejken har blivit uppmärksammad över hela världen och frågorna om resultatet av uppdragstagare och anställda som använder AI är högaktuella i och med den starka utvecklingen av generativ AI. Frågorna som har aktualiserats i och med strejken i USA kommer högst troligen även att bli aktuella här på hemmaplan.
Vidare är avtalet som har slutits mellan WGA och AMPTP det första av sitt slag på en så stor skala och kommer att lämna ringar på vattnet och sprida sig till andra sektorer. Exempelvis förhandlar Screen Actors Guild - American Federation of Television and Radio Artists (SAG-AFTRA) i skrivande stund och som en följd av en pågående strejk fram ett avtal med AMPTP, som inkluderar reglering av samtycke vid användande av AI som replikerar eller modifierar skådespelares liknelse. Det är sannolikt att WGA:s avtal kommer att läggas fram som en referens för AI-frågorna i avtalet eftersom det förhandlas med samma part och inom samma bransch.
Strejken och avtalet visar också på att lagstiftning inte räcker till för att säkra balansen mellan olika parter, särskilt när en av parterna är i en starkare ställning än den andra. Avtal och policyer om hur, när och vem som får använda generativ AI och resultatet kommer att vara avgörande för en effektiv implementering av AI i olika verksamheter.
Har du frågor gällande juridiska aspekter inom AI-implementering? Då kan du vända dig till Forefront! Vi på Forefront Legal Services är vassa på AI-juridik och hjälper gärna till med både små och stora frågeställningar. Här kan ni läsa vidare om vad vi är riktigt bra på.