Precis som Hädil redan har uppmärksammat i det påskgodis hon bjussade på nyligen så kommer det under 2025 ännu en lag som kommer att påverka många företag och organisationer. Den nya lagen (2023:254) om tillgänglighet för vissa produkter och tjänster ställer nämligen krav på att ”vissa” produkter och tjänster ska kunna användas av alla oavsett funktionsförmåga. Det här är såklart goda nyheter ur ett jämlikhetsperspektiv, men samtidigt måste det hissas flagg över det faktum att rejäla anpassningar måste göras framöver av många företag. Det finns en mängd olika datum att förhålla sig till i övergångsbestämmelserna till lagen, men själva lagen träder i kraft den 28 juni 2025. Och vad händer om inte alla hänger med? Tillgänglighetslagen är, precis som liknande lagar, tänkt att övervakas av en tillsynsmyndighet som får utfärda förelägganden med viten och sanktionsavgifter. Sanktionsavgifterna kommer vara lägst 10 000 kr och högst 10 000 000 kr.

Vad är ”vissa”produkter och tjänster?

Så vad menas med ”vissa” produkter och tjänster? Gäller det alla företag och organisationer, eller bara de av en viss storlek? Vad är det för skyldigheter som tillkommer och vilka anpassningar måste göras? Och vad händer om kraven inte följs? På med solglasögonen och fäll ner taket på cabrioleten, här kommer en överflygning!

Som de flesta förhoppningsvis redan hunnit lista ut innebär uttrycket ”vissa” produkter och tjänster att inte alla produkter och tjänster omfattas av kraven i den nya tillgänglighetslagen. Det man framförallt ska spana efter är produkter eller tjänster som erbjuds konsumenter och innefattar någon form av betalningstransaktion eller ömsesidig kommunikation. För det är just dessa som, huvudsakligen, omfattas av den nya lagen.

Typiskt sett så handlar det om datorer, smarttelefoner, kortläsare för betalningar, bankomater, biljettförsäljningsautomater, incheckningsautomater och interaktiva informationsskärmar på t.ex. flygplatser och tågstationer som tillhandahålls till konsumenter. Klart som en porlande fjällbäck om sommaren? Nja, det mer vaga ”elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls till konsumenter” ingår också. Vad är en sådan elektronisk kommunikationstjänst för någonting? Det är t.ex. tjänster som:

e-post,
WhatsApp,
banktjänster för konsumenter och
e-handelstjänster.

Kanske det blev ännu mer grumligt nu i och med begreppet e-handelstjänst? Fullt förståeligt i så fall; e-handelstjänster är tjänster som:

tillhandahålls på distans,
genom webbplatser,
genom mobila enheter
på elektronisk väg
och/eller på individuell begäran av en konsument i syfte att ingå ett konsumentavtal.

En smula förenklat är det alltså försäljning på internet som kan utföras genom onlineauktioner eller nätbutiker där konsumenter kan handla direkt från datorn, surfplattan eller mobilen.

‍

Vilka produkter och tjänster omfattas inte?

Vad omfattas inte då? Till exempel omfattas inte olika typer av karttjänster för navigation. Detsamma gäller innehåll som kommer från tredjepart och som varken finansieras eller utvecklas eller står under kontroll av den berörda ekonomiska aktören. Men om du då tänker ”äntligen skingras molnen, bara att anlita en underleverantör då!” så är det dags att tänka om, för lagstiftaren har i så fall dåliga nyheter genom bl.a. den här skrivningen i förarbetena till den nya lagen: ”En förutsättning för att undantaget ska vara tillämpligt är att det (alltså innehållet) varken har finansierats eller tagits fram av den berörda aktören eller står under dess kontroll. Därmed undantas inte innehåll som den ekonomiska aktören beställer av tredje part och som står under den ekonomiska aktörens kontroll. Undantaget fungerar alltså inte som en möjlighet att undkomma kraven genom att anlita underleverantörer.” (prop.2022/23:42 s. 55)

Finns det då några möjligheter att göra undantag från att tillgängliggöra en sådan produkt eller tjänst som omfattas av lagkraven? Det finns det, men observera att det just är en fråga om undantag som därför kan användas restriktivt. Undantag får göras om kravet innebär en större förändring av en produkts eller tjänsts grundläggande karaktär eller om det medför en oproportionerligt stor börda. Detta måste i så fall dokumenteras och motiveras noga. Tröskeln för att kunna avstå tillgängliggörande med hänvisning till att det blir ”för jobbigt” eller ”för dyrt” kommer vara riskfylld och kostsam att ta sig över.

Så ganska många produkter och tjänster omfattas uppenbarligen av detta tänker du säkert nu, och det stämmer lika bra som spöregn på midsommarafton! Men vem är det då som ska anpassa alla dessa varor och tjänster så de går att användas av alla? Eller till att börja med, vilka behöver inte göra det? Tillgänglighetslagen gäller inte för tjänster som utförs av så kallade mikroföretag. Mikroföretag är enligt EU-kommissionens definition ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning som understiger 2 miljoner euro.

Vilka omfattas av lagen?

De som faktiskt omfattas av lagen då? Det är naturligtvis i första hand tillverkarna av produkterna som ska säkerställa att produkterna lever upp till tillgänglighetskraven innan de släpps ut på marknaden. Bland annat ska tillverkarna skapa en detaljerad teknisk dokumentation med bedömningar kring hur kraven uppfylls. Tillverkarna ska också se till att produkterna är CE-märkta och upprätta en skriftlig EU-försäkran om att produkterna uppfyller kraven.

‍Tjänsteleverantörer ska se till att tjänsterna utformas och erbjuds på ett sådant sätt att de lever upp till kraven, vilket tjänsteleverantören har en skyldighet att informera om genom information som förklarar hur kraven uppfylls. Den informationen ska såklart vara allmänt tillgänglig och möjlig att uppfattas av alla oavsett funktionsförmåga.

Distributörer av en produkt har också vissa skyldigheter. De ska kontrollera att produkten är CE-märkt och att det finns information om den som är tillgänglig för alla att ta del av. Detsamma gäller importörer, som ska säkerställa att produkter inte släpps ut på marknaden utan CE-märkning och tillräcklig teknisk information.

Med andra ord: ordentligt med skyldigheter för många – och inte minst en relativt detaljerad och omfattande dokumentationsplikt– för att säkerställa att enbart tillgängliga produkter och tjänster för konsumenter släpps ut på grönbete framöver.

Tillgänglighet för alla

Men vad menas egentligen med ”tillgänglighet för alla”? Det är en besvärlig fråga att besvara för det måste avgöras från fall till fall - så det ändlöst frustrerande juristsvaret ”det beror på” ligger tyvärr närmast till hands. Typiskt sett innebär tillgänglighet i den här kontexten att en produkt eller tjänst ska vara utformad på ett sådant sätt att den kan förstås, uppfattas och användas av alla oavsett funktionsförmåga. Exempel på tillgänglighetskrav är:

att information ska kunna uppfattas med mer än ett sinne,
presenteras på ett begripligt sätt,
presenteras i ett typsnitt med lämplig storlek och form,
ha tillräcklig kontrast, samt
ha ett justerbart avstånd mellan bokstäver, rader och stycken.

Ur ett designperspektiv skulle man kunna säga att information och funktioner ska vara anpassade eller kunna anpassas efter samtliga användares skiftande behov och förutsättningar, en utmaning som en skicklig tjänstedesigner relativt enkelt skulle kunna få att blomstra på en mängd olika sätt!

Precis som det finns flera olika glassar i glassdisken så finns det personer med olika förutsättningar och behov. Det finns också flera olika former och tillfällen då en persons funktioner kan vara begränsade. Vissa personer kan ha nedsatta förmågor som är permanenta medan andras är tillfälliga eller situationsbaserade. Det handlar alltså inte bara om mig som är blind, eller mig som sitter i rullstol. Utan det påverkar oss alla i olika situationer genom våra liv. Vi kanske inte ens tänker på det eller märker av det. Men dina funktioner är exempelvis nedsatta när du sitter med din glass i solen och försöker kolla vädret på mobilen. Du har solen i ögonen och har svårt att urskilja vad som faktiskt står på skärmen. Är kontrasten redan låg så är det ännu svårare att uppfatta informationen. Helt enkelt är tillgängliga funktioner något som vi alla behöver, kan komma att behöva och därför något som vi alla kommer ha glädje av.

Vill du veta mer och har behov av stöd i form av digital design, utveckling, organisationsöversyn eller juridiken kring den nya lagen om tillgänglighet för produkter och tjänster? Det är just det som är styrkan med Forefront – här finns alla kompetenser under samma parasoll! Här kan du läsa mer om våra kompetenser inom Legal Services, och vill du ha tillgänglighets-tips från vår UX-Designer Tara O'Keefe finner du dem här.